Hur kommer det sig att Nyköpings kommun reglerat Båven utan tillstånd alla dessa år?

Det finns en deldom från Söderbygdens vattendomstol 1941 som sedan dess har styrt regleringen av Båven. Detta har allmänt betraktats som en vattendom sedan dess. 2007/2008 var det lågt vatten i Båven och Länsstyrelsen förelade då Nyköpings kommun att frångå den fastslagna regleringen och minska avtappningen. Detta överklagades av närboende, i den domen tydliggörs status på den dom som betraktats som en vattendom – den kan inte betraktas som en tillståndsdom.

Det kan tilläggas att detta inte är unikt! Så här ser det ut för flertalet mindre dämmen i Sverige. Många vattendomar är föråldrade och inte anpassade till dagens vattenföring. Det är inte en ursäkt men sätter det i perspektiv till situationen i Sverige.

Varför visades inte tilltänkta lösningar i ett tidigt skede?

Det tog tid att arbeta med förstudien. I det tidiga skedet gavs information för att berätta om projektet för att alla skulle ha chans att få veta vad som pågick och ha chans att komma med synpunkter redan i tidigt stadie. Det är en fråga som berör många och vi vill inte att det ska uppfattas som att vi genomför någonting "i smyg".

Det formella samrådet pågick 2 oktober - 31 oktober 2017. 

Varför gör ni ingenting förrän nu?

Arbete och studier har genomförts genom åren men av olika anledningar har det aldrig slutförts. En av huvudorsakerna är att statlig medfinansiering har eftersökts då kostnaderna är stora och effekterna berör ett så pass stort område utanför Nyköpings kommun. Vi driver nu detta som ett prioriterat projekt och har för avsikt att hitta en långsiktig lösning. Skötsel och underhåll på befintlig anläggning har hela tiden hanterats.

Vad görs det för kortsiktiga åtgärder innan en permanent lösning är klart?

Detta projekt är vad vi nu har haft fullt fokus på vad gäller åtgärder för att komma till rätta med problemen med regleringen av Båven och vid Sibro dämme.

Vi har inte sett några möjligheter att själva införa någon egen ändrad reglering utan tillståndsprövning. Att hitta en bättre reglering är just vad pågående projekt syftar till, det finns inga genvägar för oss att få tillstånd för någon annan reglering. Att gällande reglering inte betraktas som en vattendom medför inte att vi hursomhelst kan ändra reglering utan att söka tillstånd för detta. (Tillsynsmyndigheten i form av Länsstyrelsen får då förelägga oss att ändra regleringen.)

Hur påverkar detta jordbruksmark?

Vi är medvetna om jordbrukets behov för att kunna fortsätta använda sin jordbruksmark, framförallt vårsådden är beroende av att vattenståndet inte är för högt. Detta är en av de parametrar som vi tar med i vårt arbete. Förhoppningen är att det ska gå att hitta en lösning som både tillgodoser ekologin och jordbrukets önskemål.

Är det ett alternativ att riva ut dämmet och sänka Båven över två meter?

Vi kommer översiktligt visa vilken effekt en fullständig utrivning skulle få, då detta är ett alternativ som ofta efterfrågas vid liknande projekt. Att sänka Båven på detta sätt skulle få stora konsekvenser det är idag svårt se att det skulle vara ett verkligt alternativ.

Det tredje alternativet i listan som visades över förslagstyper handlar istället om att ersätta dämmet med en naturlig tröskel, på så sätt avlägsnas dämmet och vandringshindret utan att vattennivån i Båven behöver sänkas.

Vilket av alternativen som vi kommer att gå vidare med är för tidigt att säga i dagsläget, men det ekologiska perspektivet kommer att väga tungt.

Hur påverkas andra sjöar i systemet?

Om Båvens vattenhållning påverkas får det konsekvenser för andra sjöar som rinner ut i Båven.

Beroende på vilken lösning det blir för reglering av Båven så kan det mycket riktigt påverka även andra vattendrag. Det är någonting vi kommer titta närmare på i detaljprojektering samt Miljö- och Konsekvensbeskrivning (MKB).

Kommer tidplanen att hålla?

Vi har ett tidssatt föreläggande, självklart har vi som ambition att tidplanen ska hålla. Det kan inträffa saker under detaljprojektering och samråd som påverkar tidplanen men det får vi hantera då. Det kan hända i alla projekt.

Hur lång är domstolsprocessen?

Föreläggandet gäller tidpunkt då ansökan ska vara inlämnad. Hur snabbt ärendet hanteras i domstolen, om det behövs kompletteringar eller annan ny information vet vi inte i dagsläget. Vi hoppas att ärendet hanteras snabbt för att kunna hitta en långsiktig lösning för Båven och Sibro så snart som möjligt.

Vad kommer det att kosta?

Vad detaljprojektering, ansökan och genomförande kommer att kosta vet vi inte i dagsläget. Kostnader för genomförande kommer att tas fram vid den kommande detaljprojekteringen.

På somrarna är det ofta så grunt att jag inte kan använda min brygga, kommer ni åtgärda detta nu?

En av huvudorsakerna till föreläggandet är att det idag är en väl kraftig avtappning vid lågt vatten under torra sommarmånader. Detta är ett av problemen vi nu tittar på att lösa. Exakt hur det kommer att påverka vattenståndet på sommaren är för tidigt att säga.

Ni kommer väl nu försöka få en stabil vattennivå i Båven så att vi kan använda bryggor och köra båt utan att riskera att hitta nya grund?

Det föreläggande vi fått är huvudsakligen av ekologiska skäl. Eftersom det är Natura 2000-områden både i Båven och vid Sibro så kommer det ekologiska perspektivet att väga tungt. Helt stabil vattennivå är inte naturligt och kommer få negativa konsekvenser som ökad igenväxning både av vikar och stränder samt minskad reproduktion av flera fiskarter som t.ex. mal och gädda.

Det har ju fungerat bra hittills varför ska ni ändra på något som fungerar?

De ekologiska effekterna av både dämmet i sig och regleringen av Båven är negativa. Dämmet i form av det vandringshinder som bl.a. kraftigt påverkar den rödlistade tjockskaliga målarmusslan och regleringen av Båven som exempelvis försvårar fortplantningen för malen. Det onormala lågvattnet vissa torra somrar har även negativa effekter för båt- och friluftsliv.